Hur tänker man

Tvingas återkomma i samma fråga som förra inlägget.

Jag tvingas ställa mig frågan om socialförvaltningen vilseleder politikerna i nämnden. Fråga ställs av följande anledning. I en kommentar från tidigare ordföranden i nämnden skrivit att flytten av personalutrymmen för hemtjänstpersonalen i Anderstorp skulle innebära en besparing på ca 1,5 millioner kronor. Detta bekräftas också av beslutsunderlaget som fanns tillgängligt för nämnden när de fattade beslut.

Jag har blivit lovad ett exemplar utav den konsekvensanalys som gjorts i ärendet på förvaltningen. Har dock fått mig refererat att i denna konsekvensbeskrivning så ska det stå klart och tydligt att flytten av personalutrymmen inte innebär någon besparing. Vilket av dessa två uppgifter är riktiga?

Jag kan konstatera att vid samtal med berörd chef så behövs 1,3 tjänster/årsarbeten mer för att kompensera för restiderna. Detta innebär en utgift på cirka 620 tusen kronor per år.
Ytterligare två till tre bilar ska behövas. Leasingkontrakt och driftkostnader för dessa hamnar gissningsvis i trakten av 200 tusen kronor. Två har redan sagt upp sig på grund av detta. Dessa två rekryteringar plus två rekryteringar för den ökning av personal som krävs kostar också mycket pengar.
Jag har uppgifter på att socialförvaltningen hyr hela Östergården. Kostnaden är 2,35 millioner kronor per år. Kan låta mycket men kvadratmeterhyran är inte mer än ordinära bostadslägenheter. Dessutom använder hemtjänsten bara en liten del av huset.

Försöker man sig på en lite kalkyl så ska socialförvaltningen spara 1.5 millioner per år. De drar på sig extra kostnader på i närheten av 1 million per år. Då socialförvaltningen hyr hela huset, Östergården, så blir det ju ingen minskning av hyran. Bara fler tomma kvadratmeter som det betalas hyra för. I praktiken behöver de alltså få pengar av Weland industricenter i stället för att betala hyra för att få den ekvationen att gå ihop. De utlovade 1.5 millionerna i besparing kan alltså lämnas till papperskorgen.

Jag frågar mig då varför vill socialförvaltningen göra denna förflyttning. Vid det samtal som jag haft med hemtjänstens verksamhetschef. Så hänvisades till att det för arbetsledningen är mycket lättare att ha personal från flera områden på samma plats. Det blir lättare att flytta över personal från den ena gruppen till den andra om det uppstår brist på personal i någon grupp. Eller kan det vara så att de har problem i vissa grupper. Då vill de få in en grupp med bra samarbetsklimat i hopp om att grupper med problem ska få bättre arbetsklimat på detta sätt.
Här finns det många frågor att besvara för socialförvaltningen. [


 [Å1]

Hemtjänstpersonal överkörd

Jag fick ett samtal där en person beskrev hur Hemtjänsten i Anderstorp jobbade och att de fått besked om att flytta sin arbetsplats, läs personalutrymmen, från Östergården till Weland Industricenter i Gislaved.

Att förvaltningen söker andra lokaler än att vara på Östergården ser jag inte som konstigt. Men den arbetsmiljö som jag fick beskrivet gjorde mig mörkrädd. Därtill så skulle en flytt till Weland industricenter innebära att personalen tvingades ta sig med bil från och till sina personalutrymmen flera gånger per dag.

I en analys som gjorts så konstateras: 

  1. Att den ökning av personalens restid i tjänsten kräver 1,3 tjänster/årsarbeten i utökning av personalstyrkan för den arbetsgrupp som Hemtjänsten i Anderstorp utgör för att göra samma arbete som nu. 
    Ska betonas att man från ledningen bedyrat att förändringen inte ska påverkan tiden hos brukarna. Alltså de som får hjälpen påverkas inte.
  2. Att gruppen i Anderstorp kommer att behöva tre bilar utöver de fyra de har i dag för att klara jobbet på grund av alla resor till och från Weland.
  3. Att personal som nyttjar kommunens bilar inte får ta dessa till hemmet. Ska de hem på lunchrasten och bor i Anderstorp så tvingas de åka till sin arbetsplats som nu är Östergården och ställa kommunens bil och byta till sin privata alternativt cykla eller gå. Det blir lite skillnad när arbetsplatsen är Welands i Gislaved.  

Lägger man därtill att flera av de 16 som jobbar i Hemtjänsten Anderstorp bor också på orten, några saknar dessutom körkort. Dessa kan göra ett fullgott jobb genom att enbart förflytta sig inne i samhället och en acceptans från sina arbetskamrater. I denna arbetsgruppen råder en god sammanhållning och samarbetsklimat. Nu vidtas åtgärder som uppenbart riskerar att slå sönder denna sammansvetsade arbetsgemenskap. Har fått uppgift om att två redan sagt upp sig.

Jag blir kraftigt förvånad när ledningen för en verksamhet slår sönder en väl fungerande grupp, som består av personer inom flera yrken som ”jobbar ihop, inte bara samtidigt”. Citatet från en föreläsning inom ramen för G-kraft. Det vällovliga projekt som syftar till att personalen, genom initiativkraft och serviceanda, ska ge sina uppdragsgivare en god service. Hemtjänstpersonalen är en utsatt grupp. De far omkring i vår kommun och besöker sjuka och gamla som behöver hjälp. Ofta ensamma. Lyckas man då i en arbetsgrupp bygga upp gemenskap och laganda så är det väl rätt självklart att arbetsledningen ska slå vakt om denna grupp och låta dem utveckla sig. Så som det förmedlas inom projektet G-kraft.

Slutsatsen blir – vad håller man på med? En väl fungerande arbetsgrupp slås sönder. En grupp som klarar hemtjänsten i ett samhälle med en inte så liten omgivande landsbygd på bara fyra bilar. Som har sin arbetsplats, personalutrymmen och lunchrum i centrala samhället. Denna grupp ska få sina personalutrymmen flyttade. Förvisso inte mer än 5 kilometer från platsen där de jobbar. Men tillräckligt långt så tre bilar till behöver införskaffas och två medarbetare till för att kompensera för tiden på vägen mellan Anderstorp och Gislaved.

Vilken verksamhet/företag annat än socialförvaltningen i Gislaveds kommun skulle komma på något sådant. Detta i en kommun som dessutom lägger stor vikt vid sin miljöprofil.

Pengarna räcker inte

I bland annat Värnamo Nyheter har jag läst om att Socialnämnden i Gislaveds kommun lär dra över sin budget med 16,5 millioner kronor. Jag har också läst om hur ekonomichef och avgående politiker i den avgående majoriteten har ondgjort sig över att förvaltningen inte hållit hårt nog i pengarna.
 
Kan det finnas en möjlighet att verkligheten kommit i kapp. Att neddragningen av platser inom äldreomsorgen har medfört att akutinsatser på olika håll medfört ökade kostnader i stället för lägre. De många dagarnas vård av färdigbehandlade patienter på sjukhusen som väntar på att få komma till den kommunala omsorgen kan tala för det. I sammanställningarna över beläggningen inom äldreomsorgen som lämnats till nämnden från förvaltningen kan man läsa att platser som blir lediga fylls omgående. Dubbelbeläggningarna på korttidsboende har inte upphört.+
 
Det vore uppfriskande om ansvariga nu mellan valet och den nya majoritetens tillträde kunde ge lite förklaringar och redogörelser. Har behovet växt så det inte går att stå emot trycket. Biståndshandläggarna som har att hantera så de som har mest behov kommer först. De får hantera de anhörigas tryck. Deras dubbla lojalitet kan inte vara lätt att hantera. Dels arbetsgivaren som bestämmer tillgången. Dels viljan att hjälpa som jag är övertygad om att den finns.
 
I delårsrapport till fullmäktige så skrivs att de i förvaltningen har svårt att rekrytera både chefer och övrig personal i verksamheten. Jag kan tycka att det är inte så förvånande. Så många vittnesmål jag fått från personal som går på knäna och som slutat. Personal på alla nivåer. Nu händer det en ändring i politiken till nyår. Kan det finnas behov av förändring på chefsnivå i förvaltningen också? Vi kommuninnevånare har mycket att följa framöver.
Åke Fridén

Inför Valet

Jag har i alla inlägg jag skrivit bemödat mig om att redovisa hur det förhåller sig. Inte alltid kunnat bevisa detsamma då de som lämnat uppgifterna har sagt saker till mig i förtroende. I detta inlägg ger jag mina egna åsikter och inget annat. Jag har koncentrerat mig på de äldres situation.

I de senaste inläggen så redovisade jag vad partierna lagt ut på sina hemsidor. Mycket skiftande resultat. M, C, S och KP var bra och tillgängliga. I övrigt fick jag gå mer på uttalanden och sociala medier. Vidare besökte jag pensionärsorganisationernas utfrågning i Smålandsstenar och debatten i Anderstorps sporthall den 27/8.

Min uppfattning är att under denna mandatperiod så har neddragningar i vård och omsorg genomförts för att hålla skatter nere och möjliggöra en skattesänkning inför nästa år. Valet blir alltså en fråga till oss väljare om vi är beredda att ta en lite högre skatt för att återfå klassen på den äldrevård som gällde före 2014. C och KP, dessa partier med så olika ideologier har varit tydliga med att de är beredda till skattehöjning om det behövs. Övriga partier har svävat på målet. Uttrycket ”vad som behövs” används ofta. Även av de som dragit ner.

Att det går att tolka behov på olika vis är uppenbart. Även i kommuner där man dragit mycket kraftigare än i vår kommun så talar man om ”vad som behövs”.
Jag har fått så många berättelser från främst anhöriga som stridit för att få särskilda boendet ordnat. De anser inte att behovet är täckt. Jag har också fått många berättelser från personal. Personalstyrkan har dragits ner så de orkar inte. Många har slutat, sagt upp sig. Sjukskrivningstalet har gränsat mot 10 %. De tycker inte att behovet är täckt. Berättelser från personal på sjukhus som vittnar om att patienter från Gislaveds kommun tar upp platser som andra behöver. Eller som någon uttryckte sig. ”Behöva avvisa patienter när platsen tas upp av patienter från vår kommun känns tungt”.

Att då samtidigt börja prata om att bygga badhus för flera hundra millioner känns inte seriöst. Måhända är resonemanget om att ett badhus inte får kosta mer än 200 millioner ett sätt att komma undan. Av alla referensobjekt jag sett så hamnar även ganska enkla anläggningar 300 millioner och mer.
Jag anser att: Ska vi inte svika de äldre så har vi har inte råd att bygga något nytt badhus men vi har råd att underhålla våra befintliga.
Att: De befintliga badhusen inte kan underhållas mer är vilseledande. Kolla på Hagabadet i Göteborg. Förvisso exklusivt men en jättegammal anläggning som står sig väl.

Valet handlar alltså om prioriteringar. Vid partidebatten i Anderstorps Sporthall så bedyrade de båda kommunalråden från de styrande partierna att en bra äldreomsorg är en bra sak för att höja attraktiviteten för vår kommun. Nu gäller det att leva upp till detta.

Åke Fridén

Oppsitionens vallöften

Centerpartiet Deras handlingsprogram: https://www.centerpartiet.se/lokal/jonkopings-lan/gislaved/startsida/val2018/handlingsprogram-2019-22
”Öppna snarast fler platser för vård och omsorg och tillräckligt med platser för korttidsboende”. Så skriver de under rubriken Trygghet för äldre etc. Inte konkreta platser men behovet av korttidsplatser är det som är mest akut. Uttalanden har gjorts om att öppna de som lades ner 2016.
Simhallsfrågan. Partiet vill rusta de anläggningar som finns och inte bygga något nytt. Närheten till anläggningarna av alla slag är viktig. Uttalanden har gjort om att folkomröstningen inte borde komma till stånd. Även uppmaningar till att avstå från att rösta i simhallsfrågan.

Liberalerna. Här kan jag bara hänvisa till Fredriks Sveningssons Facebooksida. Liberalerna röstade för majoritetens beslut vid budgetmötet 2015. När det gällde neddragning av neddragning av antalet platser i äldreboenden så röstade de emot detta. Har därefter också motionerat om att göra Östergården till i huvudsak Korttidsboende för hela kommunen.
I simhalls frågan så är de med majoriteten helt och hållet. Har uttalat att de ställer sig bakom folkomröstningen men har inte tagit ställning i simhallsfrågan.

Kristdemokraterna. Här fann jag bara en länk till en lokal hemsida. När jag klickade så kom jag till en sida med inloggning. Har inte sett och hört så mycket. Kanske kan någon lägga en kommentar.

Vänsterpartiet. På hemsidan finns inget lokalt. Det finns en facebooksida.

Kommunistiska partiet. Ett lokalt flygblad. http://www.kpgislaved.nu/lilla/lillaunder/Val2018/gislaved%204-sidig.pdf
Jag hittar inget om Äldrevården. Kanske beror det på att de mest fokuserar på att vara emot ett stort simhallsbygge och uppmanar väljarna att inte rösta i simhallsfrågan. De säger också. ”Ställ inte ort emot ort”.

Westbopartiet. Valprogrammet: http://www.westbopartiet.se/val-2018-38805222
Vill verka för god tillgång på äldreboenden. Pekar särskilt på bristen i korttidsboenden. Inte mer konkret än så.I simhallsfrågan så finns inget konkret i programmet mer än god tillgång. Däremot uppmanas vi på deras förstasida att bojkotta folkomröstningen, i syfte att underhålla och behålla befintliga anläggningar.

Sverigedemokraterna Av hemsidan går det inte att se hur de ställer sig i dessa frågor. De har hänvisat till ett Planeringsdirektiv som ligger utlagt. Har läst igenom detta men det ger inga konkreta svar. I texten framhålls bara att verksamheten ska hålla god kvalité.

Detta är vad jag fått fram, Om någon i något parti känner sig förbigången så kommentera gärna

Partiernas vallöften

Vad lovar partierna.

Jag tänker här titta på vad de tre styrande partierna i kommunen lovar inför kommande mandatperiod.
Börjar med Socialdemokraterna. I sitt kommunala handlingsprogram (som ni kan hitta på länken http://www.socialdemokraternagislaved.se/wp-content/uploads/2018/07/Socialdemokraterna_val_2018-Folder-klar.pdf ) har jag följande kommentarer till.

Några löften om utbyggd äldrevård finns inte. Under rubriken ”Detta vill vi uppnå 2019-2022” så är det närmaste man kan komma att de vill verka för ”Bostäder åt alla. Tryggt boende”. Att utöka äldreboendet kan kanske med lite god vilja rymmas i den formuleringen. Detta ska dock ställas mot uttalanden i år där man inte ser något behov av fler platser i Särskilt boende förrän 2023.
Man kan alltså konstatera att S inte kommer att jobba för att läget före 2015 ska återställas.

Vad gäller Simhall så finns inget med i deras valprogram. Det enda man då kan gå på är olika uttalanden. Mari Johansson menar i lördagens VN att en simhall får inte kosta mer än 200 millioner kronor. Därmed behöver vi nog inte vara oroliga för det bygget. Jag har kollat många referensobjekt som byggts under senare tid. Inget har stannat under 300 millioner kronor.
För min del så tycker jag inte att vi har råd med ett nytt bygge. Med rätt underhåll så kan vi använda de gamla många år till. Så även med den som nu rivits i Smålandsstenar.

I Moderaternas kommunala valprogram (som ni hittar på länken http://moderatgvd.se/media/123018/Moderaternas-valprogram-info%CC%88r-mandatperioden-2018-2022.pdf ) som är lite mer konkret utformad, så har jag hittat följande.
Under vård och omsorg så skrivs att de vill öppna fler platser i äldreomsorgen. Det ska då gälla ett antal platser på Solbacka i Reftele och ha en inriktning mot demensboende. Det är ju riktigt så till vida att där är bristen mest akut. Men att återställa antalet platser till tidigare nivåer finns inte med. I stället skriver de så här: ”Tydliggöra för våra invånare att alla som har behov får en plats på särskilt boende”. Man häpnar. Har alla de som ringt eller skrivit till mig och talat om hur de kämpar för att deras anhöriga ska få plats, inte förstått? Är det kanske så att man vill hellre betala Regionen för att ha patienter kvar på sjukhusen i avvaktan på att en plats ska bli ledig?
Jag frågar mig om det inte är självklart att kommunen ska ha en viss beredskap för att ta emot sjuka äldre. Överbeläggningen på korttidsboenden har varit mer eller mindre konstant sedan 2015. Beskedet är dock tydligt.

Vad gäller Simhall så framgår det inget i programmet. I uttalanden framgår att de vill bygga nytt men inte när. Det uttalas också att det inte får kosta 300 till 400 millioner kronor. Kan bara hänvisa till vad jag skrev som kommentar till S uttalanden.

Miljöpartiet. I ett lokalt valprogram som är svårläst på webben så har jag dock kunna uttyda att de vill ha korttidsplatser och platser i särskilt boende efter behov.
Simhallsfrågan nämns inte. Har inte heller förstått hur de ställer sig till hela denna debatt.

Sammanfattningsbevis så har de tre partierna inte lagt någon stark prioritet på att ge våra äldre den trygghet de efterfrågar. Återkommer om oppositionens ställningstagande i dessa frågor.

Val 2018

Hej alla. Valet närmar sig. Har nu en tid ägnat mig åt att se över vad som hänt sedan förra valet och vad som partierna gett ut som valprogram för kommunen inför detta val.

Vad som hänt. Vad har de tre partierna genomfört?

Det vore fel att bara lyfta fram elände. Skolorganisationen har omorganiserats och det har genomförts på ett bra sätt. Om det var värt besväret vet ingen ännu. Jag har dock blivit lovad en delrapport som den konsultbyrå som ska ha koll på resultatet av omorganisationen ska författa.
Hanteringen av flyktingsituationen har skett på ett ansvarsfullt sätt. Det innebar en enorm belastning för stora delar av den kommunala organisationen. Staten tog också sitt ansvar och gav ekonomisk ersättning till kommunerna. En tid söktes med ljus och lykta efter boendeplatser till nyanlända. Det var nära att det skrevs ett hyreskontrakt som var helt absurt dyrt. Detta avstyrdes dock på olika sätt.
Det har också jobbats hårt med infrastrukturfrågor som järnväg och vägar. Vår kommun har heller inte gått in och förskottsbetalat vägprojekt som många andra kommuner gjort. Det är statens sak att bygga och underhålla vägar och järnvägar.
Stiftelsen Gisleparkens förlustverksamhet har upphört. Äntligen kan man säga.

Vad lovades inför valet 2014.
I moderater och Socialdemokraternas valprogram fanns inget om någon nedläggning av badhus. Inget om minskning av antalet platser i Särskilt Boende för äldre. Inget om nedläggning av mindre skolor och förskolor. Det fanns heller inte med något om äldrevårdsplatser eller nedläggning av skolor och förskolor i det samarbetsavtal som skrevs mellan S, M och MP. Däremot skulle Anderstorps simhall göras om till hälsocenter i samarbetsdokumentet.
Vi ska då minnas att det fanns det ganska färska uttalanden om att alla tre simhallarna skulle behållas i överskådlig tid.
S hade skrivningar om en långsiktig kvalitetsplan för äldreomsorgen. Dessutom att hemsjukvård skulle vara avgiftsfri. Det senare fanns också med i samarbetsavtalet.

Däremot fanns klara och tydliga skrivningar hos både S och M om att öka attraktiviteten för vår kommun. Denna attraktivitet gick nästan ut på att öka attraktiviteten för Gislaved som centralort. Uttrycket Staden Gislaved myntades. Gislaved centrum skulle få en ordentlig ansiktslyftning.
När jag läser detta så känns det som man glömt att två tredjedelar av kommunens innevånare bor utanför centralorten. Tidigare tal om att kommunen saknade en tydlig centralort och att det jobbades utifrån detta faktum är som bortblåsta.

Återkommer om några dagar om vad de samarbetspartierna lovar inför detta val. Kommer även att skriva om oppositionen.

Åke Fridén

En sorglig historia (igen)

Det var inte längesedan jag använde den rubriken. Här kommer en till, hämtat ur verkligheten.

Ett äldre par bor i en villa. Maken är utsliten och ligger huvuddelen av dagarna i sängen. Makan har under en längre tid åkt ut och in på sjukhus. Infektioner och bensår som inte vill läka. Efter en längre tids sjukhusvistelse så blev hon klassad som färdigbehandlad. Två veckor på korttidsboende. Därefter skulle hon hem till sin make som näst intill inte orkar ur sängen.

Efter anhörigas påtryckningar så kom kompromissen att makan fick två veckor på korttidsboende och därefter tvåveckor hemma och så skulle det fortsätta. Problemet var att det så småningom blev en veckas korttidsboende och tre veckor i hemmet.

Jag förutsätter att hemtjänsten fått dra ett stort lass när makan varit hemma. Maken har också krävt en stor insats. Den insats som anhöriga gjort före och efter sina jobb ska heller inte förringas.

Denna situation är alltså verklighet i dag. En verklighet där de styrande partiernas företrädare har gått ut i media och hävdat att de ser ett behov av ökade resurser efter 2020. Är det denna verklighet vi vill åldras i. Är inte en kommun med bra äldreomsorg en attraktiv kommun att bo i.

Åke Fridén

Äldrevård i kris

Var på pensionärsorganisationernas politikerutfrågning i Torghuset i Smålandsstenar och dagen efter satt jag med på huvuddelen av april månads fullmäktigemöte. Dessutom har jag fått mig utlämnat besluten som på delegation fattats om beviljande av plats på Särskilt boende, det vi brukar kalla äldreboende. Efter detta så har jag en del funderingar.

Först vill jag konstatera att jag fått del av 178 beslut. 40 av dessa är lägenhetsbyte. Den boende har alltså fått flytta från ett boende till ett annat. Jag utgår från att det gäller att flytta till ett boende på hemorten. Detta är glädjande. Särskilt med tanke på att såväl ordförande som förste vice ordförande gjorde mycket klart för mig när vi träffades i slutet av Mars 2016 att den som erbjuds en plats på äldreboende förväntas acceptera den oavsett var i kommunen det är.

Det mest uppseendeväckande är att det i den listan jag fått mig till del är att det endast finns ett enda avslag. Vad kan man dra för slutsats av detta? Jag blir inte klok på detta. Alla vittnesmål om att det varit en kamp att få en plats talar för något annat. Att överbeläggningarna på korttidsboende har sin orsak att patienter ligger där i avvaktan på att få plats i äldreboende. Detta som i sin tur är en orsak till att Gislaveds kommun utmärker sig med att ha många färdigbehandlade patienter på sjukhus. Den sorgliga historien i förra inlägget talar ett annat språk. Jag konstaterar att den statistik jag tagit del av inte beskriver sanningen. Jag har begärt förtydliganden men väntar fortfarande på detta.

Här står det tomt

Vidare så observerade jag att i kommunens bokslut så framgår att sjukfrånvaron inom socialförvaltningen ökar markant. En kraftig ökning 2016 när neddragningarna ägde rum och ytterligare mer under 2017. Det hävdas i årsredovisningen för socialförvaltningen att ökningen av sjukfrånvaron följer en allmän trend i samhället. Detta resonemang är inte sant. Sjukfrånvaron i socialförvaltningen är t.ex. dubbet så stor som sjukfrånvaron i Barn och Utbildningsförvaltningen. De ökar också mest i socialförvaltningen. Jag tittade också på sjukfrånvarotalen i Statistiska Centralbyrån för hela riket. Det visar sig att sjukfrånvaron har sjunkit något det senaste året. Även om man bara tittar på kommun och landstingsanställda. Men även här avviker Gislaveds Kommuns socialförvaltning från den allmänna trenden. Det visar sig att kommunal och landstingsanställda har ungefär en procent högre sjukfrånvaro än övriga arbetsmarknaden. Gislaveds kommuns socialförvaltning har ungefär dubbelt så hög sjukfrånvaro som genomsnitten för kommuner i riket.

Man kan konstatera att socialförvaltningen genom de neddragningar i personal som ägt rum under denna mandatperiod kör slut på sin personal. Utan att ha siffror på det så vet jag att många slutat och ännu fler är sjukskrivna. Ett faktum som den politiska majoriteten i kommunen får ha med sig in i höstens val.

Åke Fridén

Vad händer i vår kommun

Vi ska få vara med och bestämma i en folkomröstning om var ett tänkt, nytt badhus för 400 till 450 millioner kronor ska ligga. Vi får välja mellan två alternativ. Bygge i Gisleområdet eller i Mossarpsområdet som start på ett framtida fritids och rekreationsområde. Något alternativ där vi underhåller och reparerar de befintliga badhusen finns inte med. Detta trots att det för relativt rimliga pengar går att få dessa att var till glädje för innevånarna många år till. Den utredning som alltid hänvisas till visar att det krävs reparationer och nyinvesteringar. Men dessa åtgärder kan läggas ut på ganska många år.

Ett av de starkaste argumenten för rivning är att bassängerna läcker. Så kan vi inte ha det. Detta har alltså vår politiska ledning kommit på nu efter drygt 40 år. De har nämligen läckt ända sedan de byggdes. Det ligger i dess konstruktion. Betong med kakel läcker vatten. Plattorna är täta men skarvarna läcker. Utredarna pekade på läckaget. Det behöver åtgärdas innan betongen skadas för mycket. Det finns en relativt billigt sätt att göra detta, Lining. Det innebär att en plastmatta läggs invändigt i bassängen. Plastmattan på plats kostar omkring en halv million kronor per basäng. Det tillkommer givetvis lite arbeten runt omkring.

Vad vår styrande majoritet vill är alltså att vi ska välja mellan två alternativ av nybygge för 400 till 450 millioner kronor. Något alternativ där vi som tycker att ta vara på det vi har och rusta upp det för cirka 20 millioner kronor är ett bättre alternativ får inget alternativ att rösta på.
Vad är den politiska ledningen ute efter? Både Socialdemokrater och Moderater hävdade för inte så många år sedan att ”Våra tre badhus skulle bli kvar”. Varför har man svängt? Vilka har påverkat?

Kan det vara så att de vill ha bort diskussionen från äldrevården. En äldrevård där man vägrar att öppna upp de vårdplatser som de stängde. Där de inte vill se något behov förrän in på 2020-talet. Ett behov som funnits sedan de stängde de 42 platserna 2015. Jag frågar mig hur man prioriterar? Har tanken hela tiden varit att spara på de äldre för att betala simhallar och sporthallar?

Åke Fridén